Lyssnar på Kent och höstdeppar. Har inte gjort det på ett eller två år, innan dess gjorde jag alltid det. I år gör jag det. Jag vet inte varför, det bara blir som ett stadie jag sjunker in i när det blir mörkare ute. Grått, regnigt, trist. Till och med människorna blir mörkare.
Nu ska jag ge Kent all min uppmärksamhet innan jag börjar jobba om tjugo minuter.

Live long and prosper