Mina ben mår bättre idag och jag fick min behövda sömn trots allt.


Sitter hemma hos mamma nu och väntar på att klockan ska gå lite, lite fortare.
Men nu har jag i alla fall bokat båtbiljetten, så i helgen blir det Dalarna med bror och hans familj. Förhoppningsvis, om inte allt bara fuckar upp sig i sista sekund, som det brukar göra.

Min insamling går rätt så bra trots allt, idag kanske jag får in lite fler femtioöringar så snart kan jag förhoppningsvis växla in alla kopparfärgade mynt som följt med mig i snart över ett år, tror jag.
Ja, jag är sentimental och ja, jag kommer gråta när jag ger bort mina vänner.

Och idag kommer ju Maya in till stan, och för första gången på hela sommaren ses vi. Hon som brukade veta allt om mig och vara uppdaterad tjugofyrasju, hon har ingen aning om vad som har hänt den här sommaren.
Visserligen är det bara en sommar, men det har hänt förbannat mycket, och den har förändrat något.
Ja, den har nog förändrat mig.