Godkväll.
Kom precis hem efter en kvällspromenad med Virginia.
Det är fantastiskt många stockholmare här på Gotland, och allting har verkligen förändrats.
Vi pratade om hur det var på 90-talet, 90-talet då Norderstrand var en smårutten strand med en simpel kiosk, då Tofta strand alltid var fullpackad med folk och då största delen av Gotland fortfarande var natur.

Som vanligt möttes man av fulla turister som inte visste hur långt bort Snäck ligger, turister som kastade ur sig gamla fyllerepliker som : "Förbannat söta ni var, ses vi i Visby sen eller?".
Snart är veckan över och det tar ännu ett år tills de kommer tillbaka, fastlänningarna, bratsen. Man kommer gå hela vintern och längta och drömma. Men när de väl här så är de bara fulla, jobbiga och allmänt i vägen när man försöker komma fram på stadens gator.
Borde jag klaga? Nej, egentligen inte. Men jag lever delvis för det.
Att klaga alltså.