it's going down
Kategori: nytt liv, nya tag, ny kraft
Jag hade nämligen bestämt mig för att idag, ja då ska jag banne mig göra den där synkollen för körkortet så att jag kan skicka in de där papprena som bara har legat och skräpat i min väska sen i januari. Alltså kommer jag och Linnéa ner till AH Optik. Såhär lyder konversationen de närmaste tio minuterna:
-Hej, jag skulle vilja göra en synkoll för körkortet.
- Det ska nog gå bra, bara du legitimationen med dig. Sjuttio kronor kostar det!
-Eeh.. Just det ja. Nej, säg inte att den ligger i.. Jo, fan, det gör den. Eehm.. (Kastar urskuldande blickar på mannen som ska göra undersökningen)
-Men.. Har du inget kontokort, eller busskort eller något..?
-Jo, jag har ett busskort! säger jag, och langar fram mitt extremt slitna busskort.
- Nämen se där! Då får det här gälla som ID-kort, säger optikern och blinkar åt mig. Jag tackar så hemskt mycket, samtidigt som jag inser att det kanske är nu man plockar fram kortet för att betala. Jag börjar alltså leta frenetiskt i mina fickor och i väskan, även fast jag redan insett att det ligger i min andra jacka, som snällt hänger hemma på kroken.
-Eeh.. Aj då, eehm.. Fan. Naej.. Ahh..
Jag frågar Linnéa lite panikartat om hon kan springa över till Sandra och kolla om hon har lite pengar på sig. Medan Linnéa är borta börjar han med undersökningen och jag blir lite orolig; tänk om Sandra inte har pengar så jag inte kan betala?
Linnéa kommer tillbaka när första testet är avklarat och säger att Sandra visst inte hade några pengar på sig. (Optikern står precis bredvid och hör detta).
Fuckfuckfuckjävlaskithelvete, tänker jag och känner mig heldum. Man kan ju inte komma och köpa något utan att ha pengar. Så jävla korkad.
- Äsch, det är lungt ska du se, vi bjuder på det här. Vi överlever nog, säger optikern och blinkar mot mig igen.
Jag vet inte om det bara är jag, men hur mycket flyt får man ha egentligen? Jag har dragit ut på undersökningen i fyra månader, och när jag väl väljer att gå ner så får jag allting gratis, bara så där. Det måste vara min utstrålning som får folk på fall, och det är ju helt underbart.
Efter denna underbara stund lägger jag på brevet, och vandrar därefter helnöjd hem till Linnéa. Emma kommer förbi också, tanken är att vi ska plugga men jag lägger mig på soffan, läser tre sidor historia - och somnar. När jag vaknar får jag mat och sedan skjuts ända fram till min ytterdörr.
Betyg på dagen: Helt sjukt godkänd.
