för en tid som bara går och aldrig kommer igen

Kategori: nytt liv, nya tag, ny kraft

Jag förstår det inte. Allt vi gått igenom, allt vi sett. Hur kunde det bara försvinna, liksom över en natt? Ingenting kommer någonsin bli som det var förut. Ena sekunden saknar jag dig, andra sekunden känner jag ingenting. Du har samtidigt gjort så mycket ont, men som jag nog lite grann har förlåtit nu. Eller har jag det? Är jag så rädd att förlora dig igen, att ingenting annat spelar någon roll?

Jag vill träffa dig igen, men hur ska det gå till? Jag önskar att jag kunde vrida tillbaka tiden, just i det här avseendet. Jag önskar att vi kunde gå två år tillbaka, och börja om igen.

Eller behöver vi gå längre bakåt i tiden? Var sattes de första såren?
Kom tillbaka

Kommentarer


Kommentera inlägget här: