Igår fyllde jag 20 år. Ångesten var helt bortblåst, dagen kunde inte ha varit bättre! Fick blommor av kollegorna, Sanna bjöd på lunch och när jag kom hem hade Hanna fixat överraskning. "Ögonbindel" genom halva Stockholm i högklackat resulterade i en middag på Koh Phangan med en fin samling vänner. När jag öppnade min present började jag gråta, så lycklig blev jag. FALLSKÄRMHOPPNING! Det första jag ska göra när jag kommer hem från Malta: BOKA!
Idag var jag och sa hejdå till gymmet. Blev ett kortare benpass bara, men har inte varit där på en vecka eftersom jag varit sjuk, så jag var tvungen att gå ner innan jag försvinner ännu en vecka.
Min buss till Skavsta går 11.30, men innan dess ska jag träffa Max från Tyskland, som jag inte träffat på fyra år.
Ett sista inlägg innan jag fyller 20. Två timmar kvar till 28/5, min dag. Dagen som jag ser fram emot mest på hela året. I år har jag dock känt en ständigt molande ångest över min födelsedag. 20 år liksom. Gammal. Inte längre barn. Ny siffra att skriva först. I TIO år har det varit 1. För ett decennium sedan var jag ett litet barn, skulle fylla tio. Är det bara jag, eller är det sjukt? Tiden flyger iväg, snart är jag 25, 30.. pensionär. Jag är bombsäker på att jag kommer vara en sån där som aldrig är nöjd. Jag kommer alltid att undra vad jag kunde gjort annorlunda, hur mitt liv hade kunnat se ut. Om jag bara hade... Ni vet. Jag kommer alltid undra. Är gräset grönare på andra sidan?
Dag 3 i sjukdomen. Jag börjar seriöst krypa på väggarna snart. Trillade dit igår och åt godis. Inte mycket, but still. Jag åt det, och idag mår jag dåligt över det. Ibland måste man väl få tillåta sig själv, utan att må dåligt över det. Men icke. Så idag vill jag till gymmet. Även om jag fortfarande mår dåligt så intalar jag mig själv att jag mår bättre, åtminstone tillräckligt bra för att gymma. Men vem försöker jag lura? Om jag går till gymmet idag kommer jag må sämre imorgon igen, och då är allting förstört; helgen, semestern.. allt. SÅ jag får väl helt enkelt hålla mig inne idag igen. Imorgon är det nog dock tillbaka till jobbet, klarar inte av det här. Har inte gjort något produktivt över huvud taget de här tre dagarna. Jag har legat framför tv:n, klagat över hur dåliga program som visas, snytit mig varannan sekund så att mina näsborrar nu är alldeles såriga, gått ett varv i lägenheten, förbannat mina linser som håller på att ta slut och ätit. Ätit. Äta, åt, ätit. Äter hela tiden känns det som. Inte så att jag småäter, och inte speciellt onyttigt (förutom igårkväll), men bara. Äh, jag vet inte. Kanske för att tiden går så extremt långsamt när man inte har något att göra. Fast just det, jag har ju spenderat lite kvalitétstid med mina vänner på andra sidan jorden; Emma i USA och Virginia i Australien. Det är väl det mest produktiva jag gjort.
Då har jag lyckats med att bli sjuk också. Jag blir extremt sällan sjuk, och aldrig när alla andra blir det. Jag blir liksom dödsförkyld någon/några månader efter att epedemierna dragit förbi. Och då sitter jag här, helt ensam i helvetet. Dessutom blir jag extremt mammig när jag är sjuk, och går tillbaka lite till att vara ett barn som får allt serverat. Fick gå hem från jobbet igår och stannar hemma idag också. Imorgon får vi se hur det blir, beroende på hur jag mår ikväll. Hur som helst så måste jag i alla fall vara frisk till helgen, eftersom det är både tjejfesten med jobbet och mitt födelsedagsfirande.
En annan sak som händer med mig när jag blir sjuk är att jag även blir väldigt godissugen, eller onyttig överlag. Jag försöker dock tänka på det eftersom jag alltid får världens ångest efteråt. Igår handlade jag fyra olika sorters bröd och jordnötssmör. I vanliga fall äter jag bara bröd på helgerna ibland. Och till middag lagade jag mjölkmakaroner och köttbullar. Så nu sitter jag här med min avokado, ett kokat ägg och havregröten till frukost, i ett försök till att inte sjunka djupare ner i mitt onyttighetsträsk.
Nu har det blivit en stor paus här. Återigen skyller jag på tiden. Mitt liv går åt till att jobba, träna, äta, och sova. Har knappt tid att träffa släkt och vänner. Inte ens Hanna ser så mycket av mig nuförtiden, och vi bor ändå tillsammans.
Som sagt, den senaste tiden har det inte hänt så speciellt mycket. I helgen var Magnus hemma, så jag var ute hos honom på Lisö. Träffade även Maya en snabbis inne i stan i lördags innan hon for iväg till Mallorca. Om man bortser från när vi sågs på Gotland förra veckan så var det nästan ett år sen vi sågs sist, men inte mycket har förändrats för oss. Vi är fortfarande lika lyckliga när vi väl får chansen att ses. Ska höras mer när hon kommer hem igen och försöka ta oss mer tid till varandra.
Veckan som kommer ser ut att vara ganska fullbokad, om planerna håller i sig. Utöver jobb och gym så ska jag försöka klämma in en löprunda på Djurgården, middag med en gammal vän, födelsedagsfirande, tjejmiddag, stadsvandring, shopping, tvättstuga, grönan med en annan gammal vän. Och dessutom få tillräckligt med sömn.
Jag får planera mina dagar väl.
Ny vecka imorgon, dags att ladda om batterierna. Dusch, en släng tv och sedan blir det sängen. Godnatt!
Det är sällan jag inser när jag upplever något som jag verkligen borde uppskatta. Alltför ofta inser jag det först långt senare, när man liksom glömt lite av vad själva grejen var, man vet bara att den gjort en gott. Men nu kommer jag på mig själv, gå runt här hemma och verkligen uppskatta roadtripen till Gävle. Allt var så bra, så perfekt även fast det haglade och regnade om vartannat. Det finns liksom inget att klaga på, och när jag såhär i efterhand lyssnar på vår spellista (can't get enough of roadtrippin) så är det inte bara musik, det blir mer som en känsla.
Tiden har rusat iväg och imorgon är dagen då vi beger oss till Gävle, jag och Sanna roadtrippar för första gången tillsammans. Det ska bli kul, så som vi har laddat har vi ju väldigt mycket att se fram emot.
Veckan som har gått har varit relativt händelserik. I tisdags träffade jag Magnus en stund innan han åkte tillbaka till Halmstad, i onsdags var vi ett gäng som hade middag hemma hos mig, och bestämde oss för att äta ute på gården då vi inte hade stolar så det räckte till alla. Idag fick jag en riktig allergichock på jobbet, och nu ikväll har jag stresspackat och hunnit skypea med Emma en stund. Jag kommer ha missat att packa ner hälften av alla saker. Ändå är min väska full. Jag undrar vad jag har packat ner.
Hur som helst, fick reda på resultatet till högskoleprovet igår. Tänker härmed bjuda på mig själv och berätta för alla som läser detta att jag, på NOG-delen (logiskt tänkande), fick 1 rätt svar av 24. Det var så katastrofdåligt så man är ju tvungen att skratta.
Förra torsdagen åt jag och Sanna middagsbuffé på Hälsans hus. Hur mysigt som helst, med världens utsikt dessutom
En relativt spontan grillkväll hemma hos Julia förra lördagen
