JAG ÄR BÄST i alla lägen i mina ögon, so fuck off.

Kanske alkoholism skulle lösa världskriget? Om alla söp sig så jävla dyngraka att de inte kunde göra annat än att spy ut sina inälvor, så skulle de knappast varken kunna kommunicera verbalt eller med vapen.

Ibland avundas jag mig själv.

Nåja, nu ska jag mysa i soffan framför Harry Potter och De vises sten i min nya morgonrock som jag fick i julklapp av Magnus.

Om fem månader blir jag arton år. Jag vill inte. När jag tänker på det får jag en panikångest som heter duga. Jag blir alldeles darrig och nästintill gråtfärdig, och jag ser framför mig hur min barndom togs ifrån mig och försvann så fort. Jag ser alla de människor som alltid funnits där, och de som kommit och gått men som hela tiden varit en stor del i mitt liv. Människor som jag inte längre pratar med, människor som jag inte ens känner.

Människor som är min släkt.

Jag gick hem med pappa från bion ikväll, han följde mig bort till Norrgatt. Ett svagt minne snuddade vid mig; att vi bott där i närheten när jag var mindre. Vi svängde in på området och pappa pekade på fönstret där jag hade stått och vinkat till honom när han gått till jobbet och kommit hem, och balkongen som jag knappt kunde se ut över. Jag var två år då.

Jag gick vidare och kom till garagen. Garagen som vi genom alla år gått förbi, de garage vars tak vi lekt på, de garage som alltid varit så läskiga och så främmande. Nu har du din bil stående där, nu leker vi inte längre i snöforten som plogas upp vid kanterna varje vinter, nu gömmer vi oss inte längre för alla bilar som åker förbi.

Jag minns hur morfar alltid kom körandes med bilen och parkerade på andra sidan vägen, hur vi alltid kollade på honom genom fönstret, följde honom med blicken ända tills vi hörde portdörren öppnas. Då sprang vi till dörren och omfamnade honom så hårt vi bara kunde. Jag minns hur han alltid tutade när jag gick runt bilen så att jag hoppade högt. Jag minns hur han skrattade, och hur han fick oss två att skratta.

Jag vill inte bli arton än. Jag vill inte bli stor, vill inte bli vuxen. Jag vill fortfarande vara den där lilla Natti som hängde efter storebror vad han än gjorde, jag vill fortfarande vara den där lilla Natti som var så stolt över sin balla morfar som körde Batman-bil och gasade på även fast man inte fick. Den där Natti, vars höjdpunkt var helgen då morfar kom och hämtade oss, tog med oss på restaurang och sedan släppte oss lösa vid godishyllan i affären ute i Roma, så vi fick plocka på oss hur mycket godis vi ville ha.

Jag kommer att bli arton en dag, men jag vill inte ta itu med det riktigt än. Jag köpte min första kassabok idag. Jag är bara sjutton, jag ska inte köpa någon kassabok. Jag vill vara barn ett tag till. Jag vill spola tillbaka tiden några år, få njuta lite mer och ta vara på det som jag tog för givet.

Förresten. Jag pratade i telefon med mammas nya kille idag (som jag aldrig lyckats träffa), och han var trevlig. han är en godkänd en.

Imorgon åker pojken hem, då blir det bara jag och mamma fram tills jul. Och Grinchen, såklart. Ingen jul utan att Grinchen stjäl den.

Ikväll har vi uppesittar-kväll. Kollat på tredje SW-filmen och Catch me if you can. Nu ska vi kolla på Hotet och sedan blir det en nattpromenad runt kvarteret. Om vi orkar kanske det blir en till film när vi kommer hem igen.

Isåfall Gangs of New York eller Nu är det jul igen 3.

R: "Kommer ni ihåg vad ni har för platser?"

V: "Jo det gör vi.."

R: "Då löser det sig nog ska ni se!"

V: "Tack så jättejättemycket, verkligen!"

Det var ju tur. Man kanske ska börja köra med den, att liksom bara ställa sig precis framför rivaren och låtsas leta efter biljetten så kommer man in. Jag tror att det funkar, gratis bio är ju aldrig fel. Men det gäller ju i och för sig att det är ganska några som ska se den. Sånt får man ju kolla upp innan.

Idag är det tidig julklappsöppning hemma hos pappa, mysigt.

Det är så bra med Gotland, för om jag skulle få dåligt samvete över hur mycket buss jag åker uppe i Nynäs så utjämnas det med hur mycket jag går här hemma. Det är galet, enda stället man bilar till här nere är hamnen och fest. På tal om fest; Virginias 18-årsfest igår. Roligt sällskap, mycket dricka (dock inte för oss under 18), bra musik och galet god mat. Det tackar vi alla Virres mamma för. Tyvärr så blev det ingen skjuts hem utan vi fick gå hem i -6 grader och nylonstrumpbyxor. Ja, jag alltså. Magnus gick också i -6 men han hade inte nylonstrumpbyxor. Han hade jeans och kavaj och skjorta och slips och hela karusellen så han var säkert varm.

Ikväll blir det bio med Virginia och Jakob; Avatar. en till kylig promenad till stan, men vad gör man inte för en mysig stund i en mörklagd lokal.

Och förresten, jag kollar lite klänningar nu på Asos.com. Bara utifall jag skulle hitta något fint till nyår. Och kanske ett par fina nya pjucks till det.

Imorgon åker vi till Gotland, där vädret är ännu värre. So I've heard.

Middag blir nog lite rester från senast, och när disken är borta och matteboken är ihopslagen ska jag slänga mig i sängen med en påse godis och kolla på Across the Universe och sakna min vän som åker till Australien imorgonbitti. Jag har bett henne att inte åka, men av någon anledning tycker hon att Australien verkar mer spännande än att tillbringa tiden med mig. Det tycker jag låter lite konstigt.

Ja kumme sakne di. Ba' så du vejt.

Åh. Om vi skulle vilja höra en väldigt ointressant sak så har  jag fixat Dolce & Gabbana - tema på min webbläsare. Jag diggare' stenhårt.

Idag fick jag tillbaka arbetet jag gjorde i historia, som jag berättade om förut. MVG, tack så mycket. (Dock ett minus för de många obesvarade frågorna i utredningen, men annars var det kalasbra, tyckte PÄWE).

Efter skolan tog jag bussen ut till sjuklingen för att hämta hem min dörrnyckel som kom på villovägar i söndags. Vi passade på att äta pepparkakor med ädelost och dricka varm oboy till det. Sen tog vi en promenad ner till vattnet och runt lilla varvet medan jag i detalj berättade om New Moon, i ett desperat försök att få M att vilja se den med mig. Jag tror inte jag lyckades. Eller gjorde jag det? *Skiner upp som en sol och hoppas på ett ja*

En väldigt bra lördag.

Om trettiosju minuter exakt ska jag hoppa på tåget och tillsammans med Virginia som kommer in med båten från Gotland när som helst shoppa loss inne i Stockholmo. Efter det ska jag åka till söder (?) för att gå på bio med Linnéa och Gabrielle - det är äntligen dags för New Moon.

Magnus ligger fortfarande och sover. Slöfock.

Tjingeling.

Nej godnatt sålänge, nu ska jag ordna med mitt liv.

O jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig
Och jag kan inte skilja på om jag vill vara med dig
O jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig
O jag kan inte skilja på om jag vill skada dig
Men du om någn borde förstå att man inte gör såhär emot mig

Ikväll ska jag på musikal med Linnéa. Det är Amanda-Linns syster som har satt ihop den och amanda är såklart med. In på Willys och köpa godis först, röstar jag för. Massvis med godis. Jag har blivit så sötsugen på sistone.

Man skulle nästan kunna tro att jag var gravid och hade fått noja på godis. Fast då skulle jag ju vara gravid hela tiden, inte bara i nio månader.

Vi hoppas på en trevlig fredag.

FREDAG.

Hur kan tiden gå så fort?

Virr fyller 18 år idag, GRATTIS PÅ DIG BAH! 18. Ja, nu får du för förste gången dricke lagligt, herlige tidar!

Var hemma hos Emma efter skolan, pluggde fysik som faen. Nu sitter jag här i min säng, iklädd endast trosor, strumpor och sovtischa. Jagska fixa mat alldeles strax, ska bara samla lite krafter. Tagga till lite liksom. När det är höst så orkar man inte lika mycket. Oj, det är ju snart jul, alltså inte höst längre. Det gäller att hänga med i svängarna.

Nej godnatt, jag har egentligen inget vettigt att säga nuförtiden. Förutom att på onsdag så åker kusin m. familj till Thailand och lämnar kvar mig här i kylig-nynäs. Kom igen, kom tillbaka på en gång.

Nu ska vi sova. Godnatt.

Att flytta hemifrån, iväg, bort från ön, bort från mitt gamla liv. Ett stort beslut. Förändringarna kan jag stapla på hög. Jag visste inte att det skulle bli såhär svårt. Det går inte en dag utan att jag tänker på hur allting kunde sett ut.

---

Idag var det extra jobbigt att kliva upp ur sängen. Dels för att det var kolsvart både inne och ute och dels för att det var kallt. Men allra mest för att Emma låg kvar i sängen och hade sovmorgon till jag vet inte när. Dessutom gick jag till fel buss så jag gick in igen och la mig och sov med skorna på i 15 minuter innan jag behövde gå ut till den buss som jag egentligen skulle med.

Engelskaprov - askalas superbra. Nej jag vet inte, men det kändes okej.

Nu ska jag fixa något att äta (godis?) innan jag klär på mig något varmt och sticker iväg igen för att plugga kemi. Det är så roligt att vi har prov imorgon och jag inte har hunnit plugga någonting, det känns bra i hela kroppen.

Förresten, jag har inte kollat på julkalendern ännu. Har inte så höga förhoppningar på den med tanke på vad vi haft tidigare år, men det känns ändå som att den skulle vara lite bra det här året ändå. Fast inget slår Dieselråttor och sjömansmöss. Om jag fick välja en enda julkalender så skulle det klart vara den. Eller kanske Mysteriet på Greveholm. Fast den sistnämnda bara för att det är en sån klassiker. Dieselråttorna är helt klart bäst.

Den här sommaren var min bästa sommar på ett sätt, samtidigt som den på ett annat sätt var den sämsta. Kom på att jag kanske inte inkluderade hela sommaren i det där den bästa.

Idag har jag spenderat tid med Emma och Linnéa(men bara för att vi ääääger/ emma). Vi skaffade oss magmuckla tack vare I'm a korean, Tim testar T.E.N.S och varandra. Vi (jag) lagade mat, varefter Linnéa stack hem på sin fars otroligt stora cykel. (Svikare) Emma diskade och jag duschade.

Vi kollade på Crazy Beautiful vilken var underbart fin. Att kolla på romantiska filmer utan att behöva få lite ångest och längta ihjäl mig och tycka att sådan kärlek inte finns utanför filmduken känns himlans bra. Jag känner mig så bra.