Plötsligt, när jag satt där igår och blickade ut över alla kunder, så insåg jag till min förfäran att min livssyn förändrats något enormt som genom ett klockslag. Plöstligt mpdde jag dåligt när jag såg alla dessa medelålders föräldrar som sakta gick runt med kundvagnarna framför sig samtidigt som dem trötta och utslitna ändå försökte hålla koll på deras ungar.
Med ens insåg jag att jag inte längre drömmer om att leva något svensson-liv med familj, villa, bil och storhandla varje söndag. När blev jag såhär? Jag har ju tidigare bara velat bli som dem, nu fick jag en klump i magen när jag såg dem,
Det är konstigt hur snabbt allting förändras. Hur snabbt jag förändras.
Om någon timme tar jag och Magnus och åker hem till honom, men än så länge ligger han fortfarande och sover. Slöfock.Men fritt fram för mig att städa undan lite under tiden. Som om det skulle hända.
Fast iochförsig har jag ju tid på mig nu, för idag började min efterlängtade semester. Sen är det bara att återgå till jobbet ändda fram till skolan börjar.
Det blev inte galnare än stranden tillsammans med Sandra, Mia, L-E och Nova-Lee. Men det vart ändå en galet bra dag. Det blir inte att vi ses så ofta längre, vad är det som har hänt med oss.
Jag råkade återigen skämma ut mig genom att gå runt helt sönderbränd. Den här gången var det dock inte ansiktet som for illa, det var baksidan av mina ben. Jag trodde bara att det kunde brinna såhär mycket inom en när man var kär. Fast iochförsig - det här bränner på ett annat sätt. Kär-brännan sitter mycket djupare, och finns kvar där mycket, mycket längre.
Började just, helt utan någon som helst förvarning från mitt inre musiköra, lyssna på Raise Against - som min storebror försökt få mig att lyssna på redan då jag fortfarande bodde på Gotland - och inser nu att jag måste erkänna att jag faktiskt gillar musiken.
Det stretar emot. Fråga mig inte varför, de är ju bra. Kanske att det är namnet som knasar.
Mitt boende - vet inte vad man ska kalla det annars, då det varken är en etta eller endast ett rum - är fortfarande stökigt och disken är fortfarande odiskad. Sängen är obäddad, och det ligger saker framme överallt.
Det är som att jag inte orkar bry mig när du inte är här.
Jag vill göra något galet, jag vill iväg. Jag vill bort från Nynäshamn, om så bara för ett litet tag. Jag vill till Gotland idag, jag vill hoppa på en buss och åka ut till Linnéas sommarställe, bara komma dit och överraska. Jag vill åka iväg.Men det slutar nog ändå med att jag ligger kvar på min gräsmatta och läser boken samtidigt som jag grillas utav den svenska sommarsolen.
Strålande solsken. Det bir nog att jag lägger mig ute i solen ändå. Stora frågetecken över hela dagen, men dem klarnar förhoppningsvis upp.
Så, nu får det vara färdigläst för ikväll. Orkar inte, jag är helt enkelt för trött. Jag känner mig som en eländig gammal kärring som endast sitter hemma och klagar på sitt miserabla liv dagarna i ända. Fast inte för att mitt liv är miserabelt, tvärtom. Jag har nog aldrig mått så bra som jag gör nu, tror jag. (Förutom när jag var yngre, då jag gjorde allting tillsammans med min bästa vän och livet lekte med oss. Vi funkade helt enkelt inte utan varandra, men samtidigt trodde vi aldrig att vi skulle hålla ihop såhär länge, dessutom inte med situationen som vi har nu.) Men för första gången på väldigt länge måste jag nog säga att jag är väldigt nöjd med hur mitt liv ser ut. Visst önskar jag att jag kunde träffa mina föräldrar mer, och att vännerna från Gotland kunde ha lite mer förlåtelse för att jag bara stack, utan att jag riktigt hann förklara mig.
Bortsett från det så trivs jag, både med mig själv och livet som jag lever det, bättre nu än jag gjort den senaste tiden.
Det här inlägget började någon helt annanstans än det slutade, men jag gillar utvecklingen och låter det som står nu få stå kvar. Det planerade inlägget kan säkert skrivas någon annan kväll, då jag återigen kommer att vara alldeles för trött för att orka fortsätta läsa. Nu tänker jag bara sakna och sura lite till, därefter tänker jag somna som en stock och försöka sova bort hela morgondagen.
Förhoppningsvis (eller kanske inte) kommer jag att lyckas.
Har just avverkat näst sista arbetsdagen innan min efterlängtade semester. Skönt.Hela dagen har jag dessutom haft ett sug efter att bara få komma hem och mysa ner mig under täcket med andra boken av Stieg Larsson (som jag inte äger) i pocketform. Klart att man ser smartare ut med en pocketbok i handen. Att jag inte själv äger den borde ju inte vara något hinder, tänkte jag - det är ju bara att låna den av någon. Men det var inte så lätt som jag trott. Pengarna på mobilen har tagit slut för den här månaden (första gången på väldigt länge som det händer, men jag antar att det blir konsekvenserna av cirka fyra sms-biljetter), så här sitter jag, utan någon som helst möjlighet att få tag i boken som jag så gärna velat läsa hela dagen.
Jag får väl nöja mig med en annan bok helt enkelt.
Igår efter jobbet tog jag bussen ut till Magnus. Vi, tillsammans med hans far och syster tog en vända med hans egen, nyligen sjösatta båt i skärgården. Här följer några bilder från den lyckade kvällen.
Fixa växthuseffekten, jag håller mig gömd i några dagar framöver. Jag är nästan helt främmande med den brinnande känslan, i alla fall i så här stor utsträckning. Den ska inte finnas. Inte hos mig.
Det är helt galet.
Dagen har i det stora hela varit bra (fast frågan är vad jag tycker ikväll när jag ska sova). Kom hem för ett tag sen, har bara orkat städa undan lite grann, och konstatera att disken måste tas. Slängde ett öga på arbetskläderna också som skulle behöva en omgång med tvättmaskinen. Får bli imorgon. Nej, plocka bort onödigheter och bädda sängen är vad som gäller nu. Har levt på Brämhults Hallon idag, så kanske att jag även får i mig något att äta innan jag tar min numera dagliga promenad ner till Coop för att handla och göra Magnus sällskap hem från jobbet. Iklädd heltäckande kläder, helst rånarluva på det också.
Stranden
Utsikt
Fabian med en glass i handen, på väg hem från stranden
Bro
Godmorgon och smile, solen skiner. Gummibjörn och Brämhults Hallon. Klädd i vit och herkulespjecks.
Tima bussen, tåget, tuben, banan. Stieg Larsson och Tamara McKinley.
Mobil; check. Plånbock; check. Tidsplanering; check. Bikini, handduk; check.
NATHALIE; CHECK.
Jag tror jag känner lukten av en bra dag.
Kiss me through the phone.
Hemhemhem. Så himmelskt skönt. Nu blir det bara sängen för min del, upp tidigt imorgon för att åka tåg i drygt två timmar till Saltsjöbaden för att tillbringa lite tid tillsammans kusinerna och moster i solen. (Hoppas det blir någon).
Godnatt, nu drar jag ner nattmössan.
Ibland kan det ändå vara rätt skönt att stiga upp sådär onödigt tidigt på morgonen.Vi satte oss på bussen runt niosnåret, kom in till Nynäshamn runt halv tio. De sista stationerna fick jag åka själv då Magnus gick av för att jobba några stationer innan. Så fort jag kom innanför dörren bestämde jag mig för att ta tillvara på sommarvärmen innan jag börjar jobba klockan tre. Sagt och gjort; jag fixade fram bok, godis, dyna och en flaska vatten, slängde på mig förra årets bikini och la mig ute på gräsmattan.
Nu, nästan tre timmar senare har jag snart läst ut boken och är glad över svalkan inomhus i några minuter. Snart är det dessutom dags för mig att att göra mig i ordning, blir en promenad till jobbet idag med.
Även fast solen har legat på hela dagen och värmt - i alla fall min - regntrötta kropp så var det inte så varmt i vattnet som jag kanske hade förväntat mig. Runt fjorton grader tror jag den silvergrå termometern visade, om jag inte minns helt fel.Vi bestämde oss som sagt för att gå ner och ta ett kvällsdopp, och jag kan säga att det var inte långt ifrån att jag fegade ur. När vi kom hem blev det ett varmt bad i badkaret istället. (Jag är säker på attt det var tanken på det som fick mig att slutligen hoppa i ändå).
Resten av dagen har vi tillbringat ute i Magnus båt, självklart passar vi på att komma iväg så fort solen lyser - och värmer.
Av någon konstig anledning är det inte lika lockande att vi måste krypa ner under täcket nu eftersom Magnus börjar när klockan slår tio imorgon. Jag börjar inte förrän klockan tre, så ska nog passa på att sova ut en stund när jag kommer hem, och lite senare gå iväg och njuta av sommaren.
Om det blir någon, dvs. Det vet vi ju aldrig säkert, liksom.
Godnatt.
Godmorgon! Idag är nog den enda måndagen som jag är ledig på hela sommaren, smile på mig.
Magnus ligger fortfarand och sover, medan jag ska upp och duscha och fixa lite. Vi tar tolv-bussen hem till honom, och förhoppningsvis dyker solen fram snart, så det är fint väder när han ska sjösätta sin båt.
11 positiva saker med att flytta hemifrån och bo själv:- Jag kommer och går hur jag vill, när jag vill
- Jag bestämmer helt och hållet själv vad jag vill göra
- Jag behöver inte ta hänsyn till någon annan, jag kan väsnas och stöka hur mycket jag vill
- Jag kan ta hem folk när jag vill, och de kan stanna hur länge de vill utan att det behöver bli "för sent"
- Jag kan välja att låta disken vara någon dag till utan att någon kommer och klagar
- Jag behöver bara tvätta mina egna kläder
- Jag kan lyssna på vilken musik jag vill på högst om jag så vill utan att någon klagar
- Jag har insett att det visst gör skillnad om man bäddar sängen och håller det snyggt och fräscht överallt
- Jag har lärt känna en helt ny stad & skaffade jobb (det hade jag nog faktiskt aldrig brytt mig om att göra på Gotland, om jag ska vara ärlig)
- Jag har lärt mig spendera mina pengar på ett vettigt sätt
- Jag har skaffat mig en hel del vuxenpoäng sen jag kom hit. (Dessvärre har jag inte börjat tycka om kaffe än).
11 negativa saker med att flytta hemifrån och bo själv:
- Jag måste klara mig själv helt på egen hand
- Jag måste inhandla allting som behövs till hushållet och stå för alla kostnader med min egen ekonomi
- Jag måste betala hyran varje månad
- Jag måste alltid göra jobbiga saker som att ta disken, tvätta och städa. (Storstädningarna är dem värsta)
- Det finns ingen annan som kan fara till affären om det är något som behövs hemhandlas
- Jag får mindre tid och energi till skolarbete
- Jag måste nästan ha ett jobb om jag ska få en bättre ekonomi
- Det blir ofta ganska ensamt (speciellt för mig som är extremt sällskapssjuk. Eller så gillar jag bara inte att vara ensam)
- Jag behöver någon som säger åt mig vad som är rätt och fel
- Jag har insett att det visst gör skillnad om man bäddar sängen och håller det snyggt och fräscht överallt.
- Jag saknar min familj och mina vänner hemma på Gotland något fruktansvärt
Dags att krypa till kojs nu, efter att jag och älskling kollat på Australia. Riktigt bra film, andra gången jag ser den. Och visst är det väl okej att erkänna att båda två grät. Jag är väldigt lyckligt lottad som har Magnus, världens finaste pojkvän.
Imorgon är jag återigen ledig (hela helgen, tjohoo!) och Magnus börjar inte förrän fyra, så är det grå himmel imorgon med så får jag väl mitt efterlängtade hemma-mys, om inte så blir det väl förhoppningsvis lite promenad, kanske en sväng ner till hamnen eller så.
(Och förhoppningsvis så står han ut med att jag faktiskt vill sola).
Night.
Här kommer resultatet från shoppingturen i torsdags:
En perfekt dag att bara ligga kvar i sängen och kolla på film och äta godis. Tyvärr så började Magnus jobba klockan tio så han stack iväg för ett litet tag sen, och för att göra den mysiga hemma-dagen ännu mer omöjlig så kan jag varken äta eller dricka utan att såret i min mun gör sådär äckligt ont.
Funderar på att träffa kusin idag. Eller kanske att jag far in till stan och klipper mig, en förändring.
Jag har hunnit tröttna på mitt hår fem gånger per dag den senaste tiden.
Iväg och jobbe.. En massa smile på mig.
(Lagom fint till midsommar).
Nu ska jag krypa till sängs, även fast det var dags för mig att dejta kudden för drygt tre timmar sen - upp halv fem imorgon för att börja jobba klockan sex.
Torsdagen tillbringades som sagt med Sandra och Nova-Lee i Handen. Det vart en supermysig dag och med mig hem fick jag två klänningar och två par skor, vita sneakers-liknande och ett par herkules. En mycket nöjd (om än väldigt eftertänksam och osäker) Nathalie kom hem när klockan just passerat nioslaget. Resten av kvällen tillbringade jag med Virginias röst tryckt mot mitt öra. I en och en halv timme återupplevde vi gamla minnen, planerade inför sommaren, upptäckte att vi har knappt någon tid fatt umgås längre och insåg att vi fortfarande har varandra, även fast vi bara setts två gånger (då vi verkligen haft tid att koncentrera oss på varandra) sen jag flyttade till Nynäshamn (augusti 2008). Däremellan har det bara blivit smågånger då vi passat på att ses; hamnterminalen innan båten går, en fika när jag är nere på Gotland.
Dags att hålla i hattarna, för imorgon firar vi midsommar hos kusin & c/o!
En vän vunnen - lika snabbt försvunnen igen.
Hur kan livet passera förbi oss, utan att vi ser vad vi gör, vad som händer med oss?
Enda spåren jag har i mitt liv som bevisar att jag ens vet att du finns är adressen till din blogg i min historik och att jag har dig på msn och facebook. För utomstående finns inga bevis på att vi nånsin varit så nära. Att vi gjorde allt och ingenting tillsammans.
Det enda v har nu är minnena. Det är dem som håller oss levande, det är minnena som utgör den lilla tråd som fortfarande finns mellan oss.
Fight for you is all I ever known.
Jag är en väldig massa uttråkad.
Ska nog fixa lite med bilder för att fördriva tiden.
Eller något.
Godmorgon ful-regnet säger jag bara. Men kanske att det spricker upp. Jag vill ha so-so-sol, jag är le-le-ledig.
Magnus gick till jobbet runt halv åtta imorse och jag vaknade igen (första gången jag kunnat somnat om) runt niotiden. Äntligen en morgon då jag faktiskt helt och hållet kan slappna av, ta det lungt och göra allting i min egen takt. Visserligen har jag en tid att passa, men det är irrelevant.
Pengarna väntar på att få bli bortgivna. Om pappa bidrar med lite, dvs.
Ny klänning och nya skor är vad jag planerar att inhandla idag. Möjligtvis ett par örhängen också,
Vi får se vad dagen bjuder på.
Hemkommen från en kort sagt död dag på jobbet. Jag tillbringade natten hemma hos Magnus så det var bara att stiga upp äckligt tidigt imorse (kl sex) för att trekvart senare få skjuts till bussen tre kilometer bort. Solen var dock ingen sommarsol, mer en varm vårsol. Men jag är väl den sista som ska klaga, det enda jag har gjort hela lovet har varit att klagat på ful-regnet. Så smile på mig.
Solen värmer genom fönstret, jag har shorts och linne på mig och funderar på att ta en promenad ner till jobbet för att möta älskling så vi kan ta en promenad hem tillsammans.
Imorgon är min lediga dag. Jag tänker tillbringa den med kusin och Nova på stan i jakt efter ett par nya skor och en midsommarklänning. Jag vet precis vad jag vill ha, precis hur det ska ut och hur det ska sitta. Dessvärre tror jag att jag måste skaffa lite fantasi, en symaskin, lite ork och en gnutta intresse, för om jag ska få det jag vill ha så måste jag nog sy det själv.
Eller så nöjer jag mig bara med samhället.
Fast mest tror jag på idén att bli stenrik och anställa en privat sömmerska. Ja, det gillar jag.
Jag ska bli rik.
Imorse ringde Amanda mig runt femtiden, taggad till tusen inför flygresan till USA, som påbörjades 06.20.Själv började jag jobba kl 06.00, jag var lagom pigg efter att ha kollat Mirrors nästan hela gårkvällen/natten tillsammans med Mia. Dock slutade jag vid två, och jag erkänner att det är underbart att sluta så tidigt, har hela dagen kvar att göra absolut allt och ingenting.
Meningen var att jag skulle träffa kusin på en promenad idag, men hon har inte besvarat ett enda av mina samtal så det verkar inte bli något. Vid halv sju far jag i vilket fall som helst iväg till pojkvännen, vi är båda lediga imorgon så får passa på att ses då.
Kanske att jag klipper mig imorgon också, får se om jag i sista stund tycker att det är värt pengarna.
Typiskt mig, riktigt snål och konservativ när det gäller mitt utseende. Jag önskar att jag vore lite mer en av dem som vågar göra något drastiskt med sin frisyr, testa nya saker och chansa lite. Om jag får bestämma så sitter jag helst stilla på en gungstol tillsammans med mina.
Bara för säkerhets skull, liksom. Så att inget kanske händer.
På tal om ingenting så har mina redan alldeles för trasiga (men ack så bekväma) skor gått sönder ännu mer.
Inte kan man väl gå runt och se ut som en trasig en.
Har just läst en blogg skriven av en femtonåring som väntar tvillingar tillsammans med sin fem år äldre pojkvän. Jag erkänner, jag har nog alltid haft fördomar mot alltför unga föräldrar och jag håller fast vid att jag tror att man i framtiden säkert kommer ångra sig någongång, om så bara för en kort stund. Dessutom har min bild av unga (framförallt mammor, då det är dessa som bär det största ansvaret för barnet de närmaste nio månaderna) föräldrar alltid varit att dessa är misslyckade, felplacerade och käppar i hjulet för vårt samhälle. Det är sådana som borde kolla sig i spegeln en extra gång på morgonen och fundera på vad de har gjort med sitt liv, vad de har uppnått ditentills. Det är sådana som struntat i skolan, börjat förtära alkohol vid tretton-fjorton års ålder, förlorat oskulden till en okänd kille på en fylla någonstans där de inte hade en aning om var de befann sig, vaknat upp och tyckt att deras handlingar föregående kväll varit häftiga och något att skryta om.
Det har alltid varit mina fördomar. Alltid.
Den här flickan verkar dock väldigt mogen för hennes ålder, och hennes pojkvän likaså. Jag tror att om deras förhållande, framtidsvisioner och positiva (och verklighetstrogna) inställning håller i sig så kommer de nog klara det här alldeles utmärkt. Även fast det med stor säkerhet kommer bli svårt.
Amanda har just lämnat mig för en annan på andra sidan gatan.
Nåja, det är väl okej. Dagen har varit riktigt mysig. Nerkurade under duntäcke med godispåsen och popcorn till Sweeney Todd. Tröttnade på att sega inomhus trots att vädret var minst sagt urtrist så vi tog en promenad utan bestämd destination.
Vi slutade upp på Coop där det blev att vi inhandlade middag; en simpel kycklingsallad utan några konstigheter.
Så jag fick mat idag med, även fast jag inte kunde äta så mycket, dels pga av mitt sår i gomen och dels pga av alldeles för mycket balsamvinäger.
Att jag aldrig lär mig.
Här kommer några bilder från dagen:
Nu har jag pysslat med min blogg ända sen jag kom hem, det vill säga runt halv tolv.
Ändå blir jag inte klok på den. Jo, jag ger upp.
Nu är det dags att slänga in en tvätt och fixa lunch. Runt halv tre kommer Amanda hit och hänger hos mig ett tag innan hon flyr iväg till USA i en månad.
Smitare.
Kanske att jag får träffa kusin och lill-Nova senare också, det ser vi framemot.
Äntligen helg!
Efter jobbet röjde jag upp hemma, (det såg förjävligt ut) så nu är det nästintill kliniskt rent, och dessutom kom Magnus och skurade fönstren.
Just nu sitter jag här uppe på hans rum medan han är full tupptagen med att borsta tänderna och vänta på att hans skor ska bli färdigtvättade där på nedervåningen.
Jag har nästan somnat stup i kvarten ända sen jag slutade, så nu är det dags för mig att bestämma träff med sängen.
God(f)natt.
Jobbade från tio till sex, kl åtta spelade vi fotboll (ett gäng på ca 10 pers) och kl 9 sprang jag ner till hamnen tillsammans med Mia för att möta Magnus. Vi vandrade till Coop för att handla lite middag och matlåda tills imorgon.
Upp kl halv fem imorgon är vad som gäller för mig, så nu ska vi ligga vakna hela natten och äta godis.
Bara för att Magnus börjar kl tio.
Godnatt.
Det har gått kalasbra att jobba idag, även fast det inte var världens roligaste dag. Slutade runt sjutiden då jag köpte mig en påse lösgodis (minns inte senast jag köpte sånt) och vandrade hem till kusin som ligger i 40 graders feber, stackarn. Som tur är börjar febern gå ner lite nu, så hon verkar vara på bättrningsvägen.
Imorgon är jag ledig, så nu tar jag mitt pick och pack och matchar bussen ut till Magnus för att imorgon hjälpa till att måla hans båt.
Hoppas det blir fint väder. Hur troligt det nu är, att första dagen det blir fint väder det här sommarlovet skulle vara just imorgon.
Hjepp.
Godmorgon! Vaknade runt halv sju imorse när Magnus gick upp för att strax därefter sticka iväg till jobbet.Själv börjar jag inte förrän kl tolv idag, (lyckligt lottad)
Igår var jag med Magnus och hans far när de skulle köpa båttillbehör, tyckte det var ett passande tillfälle att köpa min dunderballa cykel på.
Hånflin och ett skadeglatt "den försvann ur sortimentet förra året" var hjälpen man fick.
Desperat efter en cruiser och nöjer mig inte med något annat, så imorse när jag inte gjorde något alls hittade jag en i Stockholm som var till salu för 1500 - OM jag tänker införskaffa den! (Tyvärr hade den stänkskärmar men det är väl en världslig sak). Skickade iväg mailet alldeles nyss, får se ikväll om han har svarat.
Nu väntar frukosten på bordet, tchau.
Sprang ner till stan runt tvåtiden och köpte en bukett rosor till Magnus, för att sedan bli hämtad och hemkörd av hans pappa.
Nu smäller det snart, jag är övertaggad på att köpa cykeln utan växlar eller lås. Dessutom pratade jag med pappa och sa att om det behövdes så kunde han skjuta till några hundralappar så jag kunde få en cykel med växelmöjlighet.
G'day.
Eftersom att jag1) inte har någon cykel
2) har tappat bort mitt busskort (som ändå går ut som en arbetsvecka)
så funtar jag på att köpa den här:
Stiligaste cykeln jag någonsin sett, dessutom första dyra "stora" saken jag köper för egna pengar.
Vuxenpoäng på mig alltså.
Hemma nu, snart dags att sova. Imorgon är det jobbet som gäller, 8-15 grrrrreat.
Det blev ingen Sandra idag, däremot var jag och kollade på studentutsläppet tillsammans med Linnéa, Martina och Amanda. Jag ber om ursäkt till alla som tar åt sig, men det här var det värdelösaste utsläppet jag någonsin sett; alla springer ut samtidigt, skriker, stannar upp och kollar sig omkring.
Klart.
Meningslöst. Nej tack, kan jag göra min röst hörd någongång ska jag se till att den gör det i det här fallet.
Jag blåvägrar att ta studenten sådär, hellre lägger jag mig ner i en lerpöl och säger att jag älskar fotboll.
Blev en liten parantes där bara. Men åter till ämnet, jag stannade där ett tag med dem innan jag hoppade på bussen ut till en annan (o)civilisation tillsammans med älskling.
Vädret var bra, ändå sov vi ett tag.
Bara för att det är vuxenpoäng på oss för att vi jobbar och sliter som djur nere på Coop.
Nu görs det lite gratisreklam, men affären är bra och kundservicen ännu bättre. (Jag jobbar ju där).
Nej slut med ironin. Dags att börja skriva dagbok igen (nu när jag äntligen har tid), fatta några livsavgörande beslut, ännu en gång snegla på disken och inse att den fortfarande inte fått fötter och sprungit iväg, ch därefter ska jag ha en dubbeldate med kudden och John Blund.
Du är bäst brorsan, jag älskar dig.
Grattis till studenten, det här har du förtjänat.
Du är så jävla bra!
Grattis bror till studenten! Snabbvisiten nere på Gotland vart dunderbra, och som tur var ljög vädernissarna. Solen sken och hade det inte varit Gotland så hade det varit hur varmt som helst.
Nu ska vi sova. Imorgon slutar vi ettan och på kvällen är iaf jag barnvakt åt brorsbarnen uppe i Stockholm hela kvällen.
Kanske, kanske Magnus. Hoppas hoppas hoppas.
Ho-ho-hoppas.
Sommarlovet är bara en dag bort (två för alla andra som inte har bröder på Gotland som tar studenten på torsdag), ändå är det omöjligt att ens snudda lite vid det, om så bara med fingerspetsarna. Man kan inte ens lukta sig till det, speciellt inte idag när det regnat hela tiden. Kvällen lär gå åt till att råplugga biologi tillsammans med Linnéa, för imorgon är det evolutionsprov som gäller för min del.
Dagen har jag tillbringat i Stockholm tillsammans med Magnus och Max och några andra ettor på Eriksdalsbadet. Därefter gav jag mig ut på äventyrspromenad bort till Södersjukhuset medan mina vänner for tillbaka hem till Nynäs. (Igår var en bra dag).
Inatt sover jag som sagt hos Linnéa, bara för att jag är så slarvig och glömsk och trodde att jag inte hade nycklar som jag faktiskt hade, men tur är väl det.
Att jag är glömsk, alltså.
G'night
