I'm not always shopping, but when I do, I go all in

Kategori: vardag

"50% på ALLT på bikbok". Sms av Julia.
Äsch, tänker jag. Vem behöver nya kläder, egentligen? Inte jag. Jag handlade ju en ny tröja för inte alls länge sen, det räcker. Måste hålla i pengarna, jag sparar ju. Ja, inget mer med det. Jag springer i vanlig ordning ikapp med bussen, tänker, som varje gång, att de här spurterna till busshållplatsen är lite som mitt pre-dinner-snack, fast mer pre-training-snack - it's good for you (me)! 
Jag kommer till gymmet, hoppar upp på bandet och har redan bestämt att det idag endast blir promenad på grund av en ständigt påminnande träningsvärk - i HELA kroppen. Tankarna vandrar hela tiden tillbaka till Bikbok och den där hemska rean. Halva priset. PÅ ALLT. Nej, jag ger upp. Det är ju hur kul som helst med nya kläder! 

Efter 45 minuters promenad kliver jag av bandet och går mot tunnelbanan. 
Två timmar senare: Köat i över en timme, flera klädesplagg snyggare. Och väldigt lycklig över att det aldrig kom någon pengaångest. Jag köpte till och med en picknickfilt! 

OSM

Kategori: vardag

Den här veckan bor Julia hos mig, hon är min ta-med-en-kompis-på-en-veckas-provträning-kompis. Funderar på att överraska henne med ett gymkort och erbjudande om inneboende hos oss. Det har verkligen varit bra mycket roligare att gymma tillsammans med någon, och framförallt någon man är på samma nivå som och har ungefär samma mål.

Den här veckan har jag även hunnit boka resa till Malta och Summerburst-festivalen den 16 juni.

I helgen är det ju som utlovat valborg, vi sitter här hemma och smider lite planer, men vi får se vart det tar oss. Nu måste jag dock rusa, jobbet kallar.

Öppna dina ögon, titta in. Är du nöjd med livet du lever?

Kategori: vardag

Människor kommer alltid att såra. De kommer alltid svika, ljuga och döma. Det kommer alltid att finnas de som inte tycker att de har någon skyldighet i det hela, att det alltid är du som har gjort fel. De som sticker så fort det blir lite svårt, lite jobbigt. De som inte har någon självinsikt, utan som bara ser andras fel och brister. De som har glömt bort att man alltid är två i en relation. 

Att leva sitt liv innebär att välja sitt liv. Du väljer vilka människor du vill ha i ditt liv, vilka du vill dela upplevelser med och vilka du vill minnas senare. Du väljer vilka du vill lägga energin på, vilka du tycker om. Vilka som får dig att må bra. Det är ditt liv och det är bara du som förlorar på att lägga ner tid och energi på fel personer. Såna personer som suger ur dig all energi, tills du bara blir ett tomt skal, en ihålighet. Och där sitter de och gottar sig på din tomhet, det som brukade fylla dig har de omvandlat till något som de kan använda sig av istället. De bryr sig inte om dig. De mår ju bra nu. Du är förbrukad tills du återhämtat dig, och så börjar det om. Om och om igen, tills du säger stopp. Tills du bestämmer dig för att det inte är värt det, du förtjänar bättre. Tills du inser att de du ska koncentrera dig på är de som får dig att må bra, de som får dig att skratta och känna att livet inte är så svårt trots allt. De finns där.
Rannsaka dig själv och dina värderingar. Tillslut hittar man rätt. Och plöstligt så inser du att du hittat dig själv lite mer, att nu känner du dig själv lite bättre. Du vet lite mer vad som är bra för dig, vad du värdesätter och tycker om. Och när du vet det, då kan du själv börja forma ditt liv. För då går du ut där en dag, och kan skilja på gott och ont, nyttigt och onyttigt. Den som letar den finner. Och när du vet vad du letar efter så kommer du hitta det. Det gäller bara att leta på rätt ställen.

Ta vara på det som är bra för dig. Allt annat är oviktigt. Se till att må bra och vara lycklig. För livet är ditt, ingen annans. Låt ingen trampa på dig eller tala om för dig hur du ska bete dig eller vem du ska vara. Det upptäcker du själv. Känn efter, skratta, gråt, skrik eller viska. Låt känslorna komma till dig, låt dem fylla dig. Känn ruset.



Halva veckan

Kategori: vardag

Halva veckan har nu gått (nästan), och imorgon är det helt plötsligt onsdag. Så, vad har jag gjort hittills?
Jag har

  • Lyckats smita undan min förkylning som var på gång. Mest genom positiv tankekraft, träning och därmed inte riktigt slappna av, men jag ska nog inte ropa hej än.
  • Varit hos optikern och bestämt att jag ska ha starkare linser.
  • Inte hunnit vila ut mig tillräckligt mycket sedan helgen, jag fungerar fortfarande inte riktigt som jag ska. Imorse till exempel, somnade jag i hallen när jag tagit på mig ytterkläderna. Vaknade av att min skinnjacka knarrade. Väldigt nära att jag missade bussen.
  • Undrat hur det känns att inte frysa utomhus, och på jobbet.
  • Småtaggat inför Gävle.
För ja, nu är det bestämt. Den 4:e maj sticker jag och Sanna på en roadtrip till Gävle! Väldigt spontant och väldigt kul. Även fast jag fyller 20 (= jordens undergång, livet är över, krämpor, rynkor, käpp, bitterhet etc.) så känns det ändå som att maj kommer bli en bra månad.

Helgen som gick

Kategori: vardag

Den här helgen har inte bjudit på myckt sömn. I fredags blev det tre timmar och igår 1½ h (powernap)+ fyra timmars sömn. Igår var tanken att vi efter middagen skulle gå ut och klubba, men när Julia anslöt sig runt tiotiden så kom vi oss ändå inte för att gå och blev kvar tills natten började gå mot morgon. En väldigt lyckad helg som bjudit på mycket skratt och roligheter. 

Efter att Julia åkte hem så har jag fyllt dagen med lite Harry Potter, tvättstuga, promenad i Rålambshovsparken, gym, rörmokeri och take away med Hanna. Nu ska jag hoppa in i duschen innan det är dags för mig att avsluta denna helg med ett avsnitt av Partaj. 




lördagmorgon

Kategori: vardag



Imorse gick jag upp tillsammans med Julia kl 06 för att sedan inse att det var alldeles för tidigt för mig att gå upp efter gårdagskvällen. Efter att hon och Hanna åkte iväg vid 07 så har jag fyllt min morgon med skypeträffar och den här låten. Virginia, Linnéa, och nu snart Sandra. Tänkte även hinna med en sväng på gymmet innan jag ska fixa allt inför ikväll då det vankas middag här med bowlinggänget. 

Under den extremt tidiga frukosten brainstormade vi vad jag kunde göra med min lördag. Harry Potter kom självklart upp som förslag, men gillades inte eftersom man gärna äter något till film och jag helst inte vill göra det. Brainstormingen fortsatte och Julia kom med den perfekta idén att man kan göra 10 crunches eller 10 upphopp varje gång det gör ont i hans ärr. Det blir liksom några gånger. Speciellt om man har maraton.

Godissuget

Kategori: vardag

Nu under påsken åt jag som jag nämnt i tidigare inlägg, väldigt onyttigt. Mycket godis. För mig finns det inget som heter äta lite grann. Lagom är bäst. Inte när det gäller godis, chips, glass eller dylikt. Ställer någon fram en chipspåse så äter jag tills den tar slut. Ger någon mig två chokladkakor á 200 gr, så sveper jag dem inom loppet av en kvart, tjugo minuter. You get the picture. SÅ, hur som helst. Efter att jag sedan fått i mig allt onyttigt så tar liksom inte begäret slut. Även fast jag börjar må smått illa så vill jag bara ha mer, spelar ingen roll vad det är, bara jag får äta något - helst något väldigt onyttigt. Det är som att jag hamnar i någon slags trans, eller vad ska man kalla det - en godisorgie? 

När jag för ett tag sen hade mitt uppehåll från godis i över en månad så var det inga som helst problem. Jag var inte sugen, och det var inget problem att Hanna kunde sitta här hemma var och varannan dag med en godis-och/eller chipsskål. Men sen kom påsken och allt fallerade. Jag började återigen se godis - och endast godis - i affären. Ville testa nya smaker, former och sorter. Ville testa allt. Sen när jag kommer på mig själv med att tänka så inser jag hur sjukt det är. Därför kommer jag fort fram till slutsatsen att jag kan inte äta godis. Simple as that. 

Så nu, när jag återigen har bestämt mig för att hålla upp från sötsaker så är det inga problem. Det är som att det är en spärr som faller ner när jag väl bestämt mig. Förut har helgerna varit synonymt med godis för mig. Nu när jag satt och åt frukost så insåg jag att det faktiskt var fredag (vilket jag har tänkt på i princip hela veckan) men att jag däremot inte har tänkt på godis. Och det är väldigt skönt. 

Jag låter verkligen som en gammal pundare, eller någon som verkligen har problem. Men nej, det är ju bara godis. Bara det där godissuget som ibland, för en KORT sekund, får mig att förstå missbrukare. Därför slutar jag nu igen, och hoppas att jag klarar mig med ett återfall. 

Dags för mig att fixa mig inför jobbet. Hörs!


Pigg osv

ett träningspass senare

Kategori: träning

Igårkväll när jag gick och la mig bestämde jag mig för att köra ett av de pass som jag fick av Calvin. Kollade igenom listan på pass och kände att detta skulle passa idag:
3 rounds for time
run 800 m
rest 2 min

Är dock inte så nöjd med resultatet, men det var första gången jag körde, vilket innebär att det bara kan bli bättre!
Tiden jag fick blev följande:
Varv 1: 03:38:9
Varv 2: 03:37:7
Varv 3: 03:40:5

Skulle gärna ha förbättrat tiden efter varje varv, dock var det jobbigare än vad jag räknat med. Men nästa gång kommer jag med bättre tider!
Efteråt körde jag ett benpass som bestod av:
Leg extension 35 kg, 4x12
Abduction 57 kg, 4x12
Adduction 57 kg, 4x12                                                                              }x2
Standing calf raise 9 kg, 4x11
Leg press 70 kg, 4x12
Leg curl 35 kg, 4x12
Glute 30 kg, 4x12

Har nu ätit 2 ägg och fått i mig en shake, dags att hoppa i duschen och lugna ner mig lite, går på högvarv och skulle gärna vilja bli av med all energi på gymmet igen.

uppmuntran gör så mycket

Kategori: träning

Idag kom en tjej som jobbar på gymmet fram till mig när jag vilade mellan två magövningar och frågade hur det gick för mig, att hon var imponerad av hur duktig jag var ("man ser dig här dagligen"), samt att det var så kul för man såg resultat också. Jag blev såklart jätteglad, och ännu mer motiverad att fortsätta! Att få uppmuntran utifrån gör så otroligt mycket för både självkänslan och motivationen. Dessutom känner man sig extra duktig när andra ser och berömmer en för hur mycket man kämpar.


Idag (igår egentligen) började jag med mitt proteinpulver igen. Känner att det är dags nu, tappade det ett tag. Jag använder ett svenskt märke, från Life SHC, om jag tycker fungerar jättebra. Dock är det snart för mig att köpa nytt för presentkortet jag fick av pappa i julklapp, det här börjar ta slut nu. 

Dagens träningspass blev följande:
2 km löpning
13 km cykling
(plankan fram 20 sek - vänster sida 20 sek - höger sida 20 sek) x3 
situps 4x30
crunches 4x30
"cykeln" 4x30

Nu är det dags för mig att hoppa in i duschen och ladda om inför imorgon, tror att det endast blir löpbandet imorgon, eller om jag kör löp/benpass. Vi får se. Sovmorgon i alla fall, så det blir en promenad till jobbet! #hoppaspåfintväder.
Sådärja!

För en tid som bara går

Kategori: vardag

Loggade in på min spotify för första gången på, vadå, månader, ett år? Mer? Hur som helst. Helt omöjligt att inte bli sentimental. All musik kastar mig skoningslöst tillbaks till gymnasietiden. Shit, var tog tiden vägen? Är jag redan där, där gymnasiet ligger BAKOM mig. Dåtid. Allt vi gjorde, skrattade åt, såg och suckade åt, pratade om. Allting är dåtid. Och jag, känd som världens mest sentimentala människa, har väldigt svårt för det. När saker är förbi, så fort något är över så blir det väldigt jobbigt. Jag vill bara tillbaka, och inom mig skriker en röst; "Hör av dig till ALLA i din gamla klass, ta upp kontakten! Fortsätt kontakten! Ge inte upp människorna, ha kvar dem i ditt liv så att ingenting någonsin behöver förändras!" Men jag har ju egentligen ingen nytta av det. Jag har flyttat. Många har stuckit utomlands. Hur mycket jag än vill så kommer jag ALDRIG få tillbaka den tiden. Tre år passerade utan att jag hann stanna upp och tänka efter. Och nu är musik och minnen det enda jag har kvar. Men hör på mig, jag pratar som om det vore världens grej jag förlorat. Det är ju bara gymnasiet. No biggie. Ska jag vara helt ärlig och blotta mig helt nu så skulle jag kunna börja gråta här och nu. Bara fälla tårar för allt som varit. Allt som man växer ifrån, som man aldrig kommer få tillbaka. Tog jag vara på tiden? Jag hoppas det.


NV3 2011

Påskhelgen 2012

Kategori: vardag

Påskhelgen inleddes med en helkväll tillsammans med Sanna. God mat, ansiktsmask, annat smått pyssel och "Får vi följa med?" gjorde kvällen till en lyckad, som absolut måste göras om. 

I fredags när jag kom hem satt pappa i soffan och tittade på tv. Det var skönt att ha en pappa på besök över helgen, att bli ompysslad är liksom aldrig fel. I lördags tog vi en tur med Skyview och i söndags tog vi en promenad längs Norr Mälarstrand bort till Gamla stan där vi stannade i solen och jag åt premiärglassen för i år. Magnus kom också hit i lördagskväll och gjorde oss sällskap under söndagen.

På grund av ovanstående har jag alltså inte varit på gymmet sedan i onsdags, och även ätit mycket onyttigt.. Svacka? Kanske. Men idag, efter att jag vinkat av Magnus vid cityterminalen, begav jag mig ner till mitt andra (tredje?) hem. Märkligt att man kan bli så lugn av ett ställe, en lukt. En SÅN lukt också. Men det luktar ju gott. Alltså inte nere i gymmet, utan i trappen ner, precis när man kommer innanför dörren. 

Hur som helst, här kommer lite väl valda bilder från helgen, påsken 2012!


Ansiktsmask med Sanna

Utsikt från Skyview
Lördagens lunch på Globen
Cinemateket på Gärdet. Var lite fascinerad över stolarna
Pappa på Norr Mälarstrand
Magnus på Norr Mälarstrand

Norr Mälarstrand
Jag och pappa på min lunch, innan han åker hem

Life is never that clear

Kategori: vardag


Idag var jag på synundersökning och fick bekräftat att min syn blivit sämre, samt att jag har astigmatism. Men det är tydligen vanligare att ha det än att inte ha det, som om det nu ska vara någon tröst. Gick till gymmet efteråt, sprang 3 km och körde ett magpass. Kom hem och var på väldigt dåligt humör. Det är som att något stör mig, men jag kan inte komma på vad. Den här låten stör mig lite, samtidigt som jag inte kan sluta lyssna på den. Jag måste göra mitt liv till ett bra liv. Jag har sån panik att mitt liv ska bli dåligt, att jag nästan glömmer att leva. 

Borde gå och lägga mig nu, somnade två gånger på jobbet idag. Jag kan verkligen inte gå ut på lördagar, jag hinner inte återhämta mig lagom tills måndagen. Eller så behöver jag bara öva. Vi var i alla fall ute ett gäng i lördags och spelade biljard, låter kanske inte så utmattande, men det var det. Uppenbarligen. 

Jag saknar min kusin Sandra. Och hennes familj. Vill att allting ska vara annorlunda. Vi har inte setts på väldigt länge, men när vi väl gjorde det så kändes det så rätt. Vi är så perfekta ihop, som ler och långhalm.