En dag ska vi dit, Virginia. En dag ska du och jag dit och bara glömma alla våra bekymmer. Det är så mycket jag vill visa dig, det är så mycket jag vill att du ska uppleva med mig.
Jag älskar dig, och jag saknar dig så jävla mycket, kan du inte bara komma tillbaka snart? Jag hoppas att du har det bäst där i USA, och att du får världens bästa nyår, bara du lovar att du kommer tillbaka fortfortfort!
Du är världens bästa kompis, och dom här veckorna utan dig har varit tomma, helt tomma och ensamma, även fast jag var i paradiset så var det ingenting utan dig.
Har fortfarande inte vänt på dygnet och vill aldrig göra det heller, jag vill stanna kvar i Brasilien hela livet, jag vill fortfarande sitta där vid poolkanten och dingla med fötterna i det ljumma vattnet. Jag vill fortfarande sitta där vid middagsbordet med hela min familj och se dig springa framochtillbaka och servera alla som satt där och njöt av värmen. Jag ville aldrig komma tillbaka hit till sverige, nu när jag är här så stavas mitt liv K-A-O-S.
hur många gånger satt vi inte här och såg livet passera förbi oss i slow motion?
24 de dezembro de 2007
sista dagen, julafton och ingen julkaensla. jag stannar haer, aldrig att jag vill komma hem, jag trivs baettre haer.
The way that I want you, the way that it should be.
Quero te dar um beijo.
You told yourself years ago
you'd never let your feelings show
The obligation that you made
For the title that they gave.
yes! Tror jag. Det kaenns soe nu iallafall, har en vaeldig jaette yes-kaensla inom mig just nu som bara laengtar efter att foe levas ut. Jag tror att jag ska goe ut och smitta av mig av min trevlighet.
stranden hela dagen, eller iallafall tills tidvattnet kom och svalde sanden.
Soklart blev jag rastloes och bestaemde mig foer att ta min promenad medan alla andra log och stekte vid poolen. stranden var fortfarande borta, so jag var tvungen att vandra genom hela staden istaellet. Men det gick bra det ocksow, maenniskorna var inte so laeskiga i den haer delevn av stan som jag trodde, :).
Jag tror att jag sog Sharky, men istaellet foer att prata med honom soe hamnade jag daer med en annan brazilian guy som inte kunde so vaerst bar engelska, men aendo baettre aen dom flesta haer. Vi pratade om alltmoejligt; han frogade om jag sportade eller sprang eller ngt annat atletiskt, naer jag sa att jag foer mesta delen sov kom vaerldens asgarv. Haha, weehoo vad jag aer baest po att fo folk att skratta! :)
Jag fick lite privat uppvisning av capoeira daer po stranden, utoevade av himself och tio-oringen. Han beraettade att det skulle vara capoeira ikvaell klockan otta i centrum och bad mig komma dit. Naer klockan blev fem boerjade det skymma lite foersiktigt och jag baestaemde mig foer att vandra hemoet igen. Pipa aer ju ganska loengt, och jag gick ikapp en cyklist som vinkade tummenupp till mig naer han slutligen stannade vid en trappa med sin kompis.
MIddagen foertaerdes runt otta-tiden, och jag kom ju sjaelvklart foersent till capoeiran, men det gjorde inget, jag fick se mycket aendo, men det jag sog fick mig bara att toersta efer mer. Jag tror att jag ska boerja med capoeira, ascoolt ju.
Allt det goda haer ett slut, so naer dom var klara och platsen boerjade toemmas po folk gick jag, Sosso, Maria, Richard, Rebecca och till bort till en restaurant med vaerldens havsutsikt. Jag drack annanasjuice, faerskpressad och skummet var haelften av hela drickan.
Kvaellen blev riktigt trevlig, och voera skratt ekade nog i hela Pipa.
Po vaegen hem traeffade jag po den trevlige ckyklisten igen - alltid roligt att vara amiga med helt okaenda maenniskor.
Max var inte haer ikvaell, men det aer aendoe lugnt, tror jag. Jag fick ju just vaerldens gulligase meddelande fron receptionen :) shiiiit, vad ska jag goera? samma frogor som igor virvlar just nu i mitt huvud.
Baby can I hold you tonight?
Hoppelihopphopp - brutna revben, oever floed av cocacola som vi badade i och en ny Ronald Weasly var vad vi fick idag.
Beachbuggy hela dagen - jag braende mig lite och nu kokar mina ben, mina armar och min broestkorg.
Solen kaendes avlaegsen naer man satt daer med vinden i hoeret och hoeret fladdrande i ansiktet, naer vi stannade foerstod jag att jag iallafall inte skulle vara brun naer vi kom tillbaka.
Vi borde aldrig ha slutat, jag ville bara fortsaettafortsaettafortsaetta hela kvaellen, hela natten aenda in till gryningen som aldrig kunde komma sakta nog.
Jag traeffade en livs levande indian, jag dansade indiandans med Daniel, Rebecca och Vilde, och aennu en goeng foerlorade jag mig i dom daer moerkbruna, djupa oegonen som saeger allting med en enda blick.
Kvaellen kom, och som vanligt blev alla troetta innan jag ens hunnit vakna. Dom gick och la sig, haer sitter jag och ikvaell kaenner jag mig faktiskt riktigt splittrad. Vad vill jag egentligen? Ska jag bli lycklig nu? Ska jag goera vad jag egentligen vill och slaeppa alla haemmningar? Eller, borde jag bli raedd och springa bort haerifron, in poe mitt rum och inte komma ut foerraen jag har hela tjocka slaekten bredvid mig? Borde jag se varningskylten som blinkar soe den snart goer soender, eller ska jag ignorera den, blunda tills den aer trasig och sedan saega att den aldrig fiunkat? Ingen kommer ju kanske aendoe nogonsin foe veta, anyway.
Nu sitter jag haer, ensam med den snygga receptionisten och bara laengtar bort till Praia d´Amor daer det just nu aer vaerldens beachparty. Jag kan inte sova ikvaell, kan det bero poe dig?
Jag var povaeg bort till stranden foerut, jag gick genom halva stan med min nya troeja po mig. Jag taenkte att det troligtvis var roligare daer, plus att jag visste att Sharky var daer. Det drog inom mig, jag slets itu av beslutsongest, och lite raedlsa, men raedslan oevervanns och jag begav mig ut.
Jag var ju faktiskt naestan daer, det var ju trotsallt inte soe loeng vaeg kvar. Varfoer vaende jag om, bara soedaer helt ploetsligt? Jag ville ju fortsaetta, dom spelade min favoritloet vid en bar po vaegen, det var typ menat att jag skulle komma bort till stranden och ha roligt ikvaell.
Kan det ha berott po att jag hela tiden taenkte po vad som skulle haenda om Robin vaknade och maerkte att jag fortfarande inte loeg i saengen, klockan ett po natten? Kanske, kanske var det tanken po bartendern som har kollat po mig med vaerldens underbaraste oegon so att jag smaelter varje gong jag kollar tillbaka? Iallafall so var det foersent, han hade precis hoppat upp po sin motorcykel naer jag klev in genom hotellets portar. Han satt daer, precis utanfoer, jag antar att han vaentade po ngn. Vi haelsade, och hans roest aer den vackraste jag hoert. Nej, naest vackraste. Aen en gong smaelte jag, och fortsatte bort mot poolen foer att se om baren fortfarande var oeppen, isoefall hade jag bestaellt in en flaska vatten och sitta och doppa foetterna i den stora, bloa poolen. Men den var staengd. Soeklart, han var ju povaeg hem. So, nu sitter jag haer med receptionsten, han har pratat i telefon ett tag, just nu antecknar han ngt. Som sagt - jag har vaeldigt trokigt just nu, vill bara att ngt ska haenda, och funderar faktiskt po att go ut po Pipas gator aennu en gong denna kvaell som verkar vara so livlig och perfekt foer vissa.
Jag oenskar att Virginia var haer, do hade allting varit mycket baettre, mycket roligare. Hon hade tyckt samma sak som jag, och jag hade inte suttit haer nu.
Aennu en sodan dag av rastloeshet och sloeseri med vaerdefull tid. Vi loeg po hotellet hela dagen, jag ville go till stranden, jag ville go ngnstans, men kul att go ivaeg sjaelv? Nej. Vi gick allihopa ivaeg po kvaellen, och sohaer laenge har dom andra nog aldrig varit vakna. Jag sog massa saker jag ville ha, men som vanligt so taenkte jag att jag goer det imorgon, shoppingdag imorgon, men do ska vi ju ivaeg med strandbuggy till resten av landet. Kanske inte hela, men en litenlitenliten del av det. Jag hoppas att det blir bra, aeven om jag inte for tillfaelle att komma bort till mitt favoritstaelle, kanske att jag for ett tillfaelle att smyga ivaeg framot eftermiddagen, kvaellen. :)
Forresten so cyklade min surfare forbi idag naer jag var inne och handlade tuggummi.
Imorgon ska jag iallafall handla antingen en storstorstor handduk med fotbollslag po, aeven fast jag inet aer ett dugg intresserad, eller so koeper jag en mnormalstor handduk med brasiliens flagga po, vi gor se. So ska jag handla en massamassamassa souvenirer och mongamongamonga troejor :)
Nu ska jag nog kila ivaeg till poolen och ta ett glas juice innan jag staenger oegonen oc laemnar den haer dagen.
Idag tog jag tag i mig sjaelv och gjorde ngt nyttigt med mitt liv. Eller, jag foersoekte iallafall. Vi hade legat poe hotellet hela dagen, jag dog av tristess soe jag bestaemde mig foer att ta en promenad till Praia d´Amor.
Naer jag var hallvaegs in i mitten av Pipa oeppnade himlen sig over hela Brasilien (fick jag hoera senare) - inklusive staden jag tillbringar mitt liv i foer tillfaellet. Min foersta tanke var trots allt inte negativ, bara mysigt att ta en regnpromenad laengs stranden, och det skulle bli helst jaettebra naer jag kom bort till din strand, jag kunde riktigt se det franfoer mig. Men soe blev det inte, naer jag kom ner till stranden fanns stranden inte laengre kvar, det vara bara vatten, vattnet nodde naestan upp till kullerstenarna i backen daer jag stod. Fanns inte mycket annat att goera, jag vaende om och gick hem igen, kom till hotellet i lagom timing tills att det slutat regna.
Mitt foersoek till att goera ngt vettigt misslyckades, halvt. Jag bestaellde en glass vid baren som aer i poolen, detvar nog den godaste glass jag nogonsin aetit, moste jag nog erkaenna.
Dom visar vaeldigt mycket av "I want to be a hilton" haer. Iallafall, tillbaka till aemnet. Nogra timmar senare, naer klockan sprungit sig ivaeg till kvart over tre bestaemde jag mig foer att goe igen. Den haer gongen kom jag hela vaegen bort till praia d´Amor. :) Vattnet var fortfarande lite foer hoegt foer att jag laett skulle kunna klaettra over klipporna, jag var tvungen att naestan trampa soender nogra svart smoe kamoflerade krabbor, innan jag fick syn po huset daer alla braedorna stowr. Jag satt daer ett tag och taenkte, efter ett tag fick jag syn poe Michel, han skulle ut och rasta deras hundar tillsammans med hans broeder. Jag gick framochtillbaka laengs braenningarna, och maenniskorna tyckte nog att jag var lite halvt badskum. Solen boerjade goe ner, och jag misstaeknte att jag var tvungen att boerja goe tillbaka, vi moste ju ha mat i oss ikvaell med. Lillkillen vinkade till mig, men jag hann inte reagera, dum som jag var trodde jag att han vinkade till ngn bakom mig, men daer var ju bara vogorna.
Boerjar man bli bortskaemd med haerligheterna naer man tackar nej till att bada med delfiner?
Dagen boerjade inte soe bra, men jag tror att resten av dagen blir baettre, hoppas iallafall.
Bara att vakna till trettio graders vaerme saeger ju naestan allt.
Foer att goera nágot klokt av dagen soe ska jag nu kila ivaeg och foertaera lite tropisk frukost.
MVS.
Lord knows the way she feel
Everyday in his name she begins
To have her shining here by my side
I'd sacrifice all the tears in my eyes.
Delfinerna var riktigt naera idag, kanske en meter eller ngt. Jag kunde naestan, naestan roera vid en, men det var bara sa jaevla naestan.
Som vanligt hor tjafs till varan familj, sa det fanns med pa schemat idag ocksa.
Jag orkade inte vara kvar, sa jag bestaemde mig foer att ta en kvaellspromenad i solnedgangen. Det var soe underbart fint, och vaermen aer oslagbar. Jag vill aldrig oeka haerifran, jag vill fytta hit och jag vill bo haer resten av mitt liv. Jag vill goe samma promenad varje kvaell, jag vill klaettra over klipporna bort till sufingen, jag vill se dig stoe daer poe trappan och kolla ut oever havet, jag vill sitta daer med dig och kaenna vogorna skoelja oever voera foetter.
Jag vill bo soehaer, jag vill leva haer.
Jag ar i Brasilien och jag har aldrigaldrigaldrig matt battre.
Jag vill inte komma tillbaka till kallakallakalla ackliga sverigebajs!
Jag har aldrig tidigare svalkat mig i havet i december.
