Sista dagen 2007.
Jag tänker tillbaka på året som gått och undrar vad jag egentligen har gjort, fyllde jag någon funktion eller var jag bara där, flög jag bara förbi alla som en vålnad utan mening? Nej, det känns inte som jag var helt meningslös. Jag fick ganska mycket uträttat, jag växte som person och jag lärde mig att uppskatta det jag har.
Jag tror nog att jag följer Antons exempel och tar året från början.
Nyår: Jag minns inte riktigt vad jag gjorde, förutom att jag smällde raketer med pappa ute vid våran rondell.
Månaderna gick och jag har för mig att året ändå började ganska bra.
Februari blev mars, mars blev april och PANG. Plötsligt stod jag där, utelämnad och ensam, visste inte vad jag ville eller vad jag gjorde, jag visste inte om jag skulle få sova den natten eller om jag skulle få mitt livs värsta samtal dagen därpå.
Maj var nog det bästa som kunde hända mig just då. Jag behövde det där, jag behövde komma ifrån allt skit och bara få leva lite utan alla runtomkring mig.
Sommaren försvann innan den ens hade kommit, Virginia flög till Malta och vi två började tappa kontakten, jag förlorade greppet om allting. Jag hade alltid tagit för givet att du skulle vara kvar där, hur illa och jävligt jag än betedde mig. Men jag kände att du var inte samma person längre, vi var inte samma människor som den gången då vi träffades. Tiden hade förändrat mig, och jag vet inte om du förändrades något, för jag var för upptagen med mina egna problem. I juni hade allting börjat bli lite bättre, och Virginia hade kommit tillbaka. Skolan slutade, och med det slutade ett kapitel i båda våra liv. Vi for till Norrland med morfar, och tiden stod still, det var bara vi två, vi gjorde allt och ingenting. Minns du hur vi skrattade när du körde första gången? Minns du hur härligt det var att bada i vattenspridaren klockan ett på natten när solen fortfarande var uppe, och minns du hur sjuk jag var dagen efter? Minns du den natten, då vi satt vid sjön och fiskade med dom andra? Minns du min "dåliga imitation" av The Grudge? Minns du den gången då vi hade lovat morfar att, ja, vi är tillbaka om en halvtimme, men vi var ute i 105 minuter och badade i forsen med kläderna på och hur vattenytan var så blank att man kunde spegla sig i den?
Tallnäs, om jag inte visste vad livet gick ut på innan så lärde jag mig det här. Allting var så bra innan, hur kunde vi bara förlora allting här? Vi hade precis haft det så bra, nu sket det sig totalt.
Två veckor och du ringde igen, men det var inte som förr och vi båda visste det. Det här gick inte att reparera.
Men, mirakel sker - och se på oss nu. Ringen på min vänstra hand skiner fortfarande lika starkt som dagen den först nuddade min hud. Skolan började igen, och mycket hade förändrats. Vänner hade kommit och gått, precis som sommaren. Jag trodde att mitt liv inte kunde bli bättre, men tillslut märkte jag att allting bara var en fasad. Alla vänner som jag trodde var dom närmaste, ni försvann allihopa, alla utom en, och Sissel, jag är glad att det blev du. Jag älskar dig.
Hösten inträdde med sina bruna löv, gråa nyanser och trista dar. I oktober förändrades hela jag, det är emot min livsstil att må bra på hösten, men nu var jag glad, jag gick runt och nynnade på alla möjliga melodier och jag var inte negativ till någonting. Det tar emot att säga det, men jag hade  blivit kär. Och inte så lite heller. I flera år har jag gått och sagt att jag aldrig ska bli kär, men nu slog det till med en väldans kraft, jag var nära att ramla av. Två månader har passerat nu, och den där känslan håller fortfarande i sig, på nytt lika stark som förut. Allt jag har nu är hoppet och Gud. Jag vill att det ska bli så, så som jag tänkt det. Jag vill verkligen, kan du inte se det?
Slutligen, December.  Jag och resten av min närmaste familj for till Brasilien, och frågan är om det nästan inet var bättre än Kina, fast på ett annat sätt. Vissa saker förföljer en genom hela livet, jag visste att jag nog inte skulle komma ifrån det här borta heller, även fast det var på andra sidan jordklotet, södra delen av ekvatorn.
Även fast julklappar inte var någon punkt på schemat i år så var det ändå den bästa jul jag någonsin upplevt, jag fick vara tillsammans med mina två bröder och mina brorsbarn, min morfar och mamma och det infann sig massa nya vänner. Tiden i Brasilien kunde gärna få gått lite saktare, men en sak lärde jag mig där borta - ta vara på livet, du vet aldrig när det tar slut. Uppskatta det du har, visa kärlek till dina vänner och framför allt din familj, när dom väl är borta kommer dom aldrig tillbaka. Njut av dom små värdefulla stunderna, och se dig omkring, lär dig av människorna du har iruntomkring dig. Så, TA VARA PÅ LIVET, VILA KAN DU GÖRA EFTERÅT.

Jag har äntligen fått rätsida på livet, och kan säga rakt ut att jag klarar mig utan er andra, dom vänner jag har nu är ändå dom bästa, ni är dom som får mig att le. Maya - jag är glad att du finns, och nyår kommer att bli super nu när du är med! ♥

Virginia, för att alltid säger dom rätta sakerna, även fast jag kanske inte förstår det just när du uttalar orden. 
Swarly, tack för att du ställde upp för mig och lovade att alltid finnas där för mig, även fast jag var så egocentrisk och inte såg att du höll på att försvinna.
Morfar, du var världens bästa, och är fortfarande, jag älskar dig och önskar att saker kunde ha varit annorlunda nu, att allt onödigt tjafs och bråk bara försvann ur våra liv.

Ute i sista sekund, ont i huvudet och ser i kors även fast båda ögonen är riktade rakt fram. Inte MQ, nejnejnej, inte idag, inte den här gången tänkte jag när vi stegade fram över östercentrum. Men hjälpte det? Nej, självklart slutade dagen där iallafall, med kortet och pengar i högsta hugg framme vid kassan. Tur att det inte är jag som är shopoholic, då skulle jag vara ruinerad tretton gånger om vid det här laget. Jag fick iallafall tag på en svart blåsa som är tänkt att användas imorgon hemma hos Sissel, två svarta linnen, varav ett jag suktat efter i evigheter, och två par strumpbyxor. Jo, en scarf också, kostnaden kan ju faktiskt, diskuteras men nu såhär i efterhand känns det ändå som att den var värd varenda krona.
Usch, nu börjar jag fjälla, såhär på riktigt verkligen. Hur fult som helst, ser ut som en gammal orm eller tant eller något i den stilen.
Spelar det någon roll vad man säger - flagna, fjälla, flassa, ömsa? Alla klagar ju på att jag fjällar medan alla andra flassar eller flagnar.

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Jag blev galet förälskad.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
1. Äta mindre godis. 2. Träna mer.  3. Sluta förälska mig i en viss person (jag tror iallafall det sista var årets)
Nummer ett måste jag nog erkänna att den klarade jag inte, tvåan - tillochfrån. Trean gick hur bra som helst!

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Jo, en men hon gjorde abort.

4. Dog någon som stod dig nära?
Inte någon som stod mig nära, men två bekanta.

5. Vilka länder besökte du?
Finland, Kina, Ryssland, Spanien och Brasilien.

6. Är det något du saknar år 2007 som du vill ha år 2008?
Ordning på mitt liv.

7. Vilket datum från år 2007 kommer du alltid att minnas?
24/12. Egentligen 10/12-25/12. Men speciellt 24.

8. Vad var din största framgång 2007?
Mitt sociala umgänge och min syn på livet. Jag tror jag ska bli filosof när jag blir stor.

9. Största misstaget?
Allihopa var nog lika stora. Men misstag varar inte för evigt, och mitt minne är inte det bästa.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Jag har skadat mig mer under de här två veckorna än jag gjort under hela året, tror jag. Sjuk har jag också vart litegrann, men det berodde mest på AC:n.
11. Bästa köpet?
Min alldeles underbara svarta ipod.

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Jag spenderade halvt inga pengar, men när jag väl gjorde det så var det nog bara på småsaker, onödiga småsaker.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Brasilien. Att vara där var som att få tillbringa en liten del av sitt liv i paradiset.

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2007?
Oj, väldans många. Dom viktigaste låtarna är ändå av Toppen, Jensen, Timbaland, Velvet, Lobo, Bryan Adams och Justin Timberlake. The Perishers, såklart.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Gladare. Visst, mitt liv har kastats i soporna och manglats sönder, men det bara för att sedan plockas upp av världens bästa vänner och familj.

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Visat för min alla i min familj vad dom betyder för mig. Det här året har vännerna alltid kommit i första hand, jag har varit en jävlig tonåring mot alla andra, och jag förtjänar egentligen inte något bra. Jag älskar er, mamma, pappa, Robin och Daniel.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Varit så himla butter.

18. Hur tillbringade du  julen?
I Brasilien tillsammans med min morfar, mina två bröder, mina tre brorsbarn, min svägerska och Sosso & Sam. Vi låg och stekte vid poolen, klockan elva hade jag redan missat kalle anka, inga materiella julklappar för min del heller, men det gjorde ingenting för världens bästa julklapp gav Max Daniel mig.

19. Blev du kär i år?
Japp, flera gånger om och oftast så mycket att jag inet kunde tänka på något annat, senaste kunde jag inte ens äta ordentligt på två dagar. Och det där börjar komma tillbaka till mig nu igen.

20. Hur många one night stands?
Räkningen har inte ens börjat.

21. Favoritprogram på TV?
Desperate Housewifes, Heroes, Sing Along och Extra Extra.

23. Bästa boken du läste i år?
Packad - Koren Zailckas. När jag tänker efter var det nog också den enda boken jag läste, iallafall vad jag minns.

24. Största musikaliska upptäckten?
Allting är stort för mig.

Mest omtyckta låten från 2007?
Dom som ger mig minnen, vilket är ungefär dom flesta låtar jag hör. För det mesta är det också skitmusik, men i mina öron är det socker.

25. Något du önskade dig och fick?
Paradiset. Och en chans, en chans att blotta mina känslor och bara falla, i hopp om att du fångar mig.

26. Något du önskade dig men inte fick?
En ny mobil, en ny kamera och en trollkarl.

30. Hur skulle du beskriva din stil år 2007?
Coolast i världen.

Hoppelihopphopp - brutna revben, oever floed av cocacola som vi badade i och en ny Ronald Weasly var vad vi fick idag.
Beachbuggy hela dagen - jag braende mig lite och nu kokar mina ben, mina armar och min broestkorg.
Solen kaendes avlaegsen naer man satt daer med vinden i hoeret och hoeret fladdrande i ansiktet, naer vi stannade foerstod jag att jag iallafall inte skulle vara brun naer vi kom tillbaka.
Vi borde aldrig ha slutat, jag ville bara fortsaettafortsaettafortsaetta hela kvaellen, hela natten aenda in till gryningen som aldrig kunde komma sakta nog.
Jag traeffade en livs levande indian, jag dansade indiandans med Daniel, Rebecca och Vilde, och aennu en goeng foerlorade jag mig i dom daer moerkbruna, djupa oegonen som saeger allting med en enda blick.

Kvaellen kom, och som vanligt blev alla troetta innan jag ens hunnit vakna. Dom gick och la sig, haer sitter jag och ikvaell kaenner jag mig faktiskt riktigt splittrad. Vad vill jag egentligen? Ska jag bli lycklig nu? Ska jag goera vad jag egentligen vill och slaeppa alla haemmningar? Eller, borde jag bli raedd och springa bort haerifron, in poe mitt rum och inte komma ut foerraen jag har hela tjocka slaekten bredvid mig? Borde jag se varningskylten som blinkar soe den snart goer soender, eller ska jag ignorera den, blunda tills den aer trasig och sedan saega att den aldrig fiunkat? Ingen kommer ju kanske aendoe nogonsin foe veta, anyway.

Aennu en sodan dag av rastloeshet och sloeseri med vaerdefull tid. Vi loeg po hotellet hela dagen, jag ville go till stranden, jag ville go ngnstans, men kul att go ivaeg sjaelv? Nej. Vi gick allihopa ivaeg po kvaellen, och sohaer laenge har dom andra nog aldrig varit vakna. Jag sog massa saker jag ville ha, men som vanligt so taenkte jag att jag goer det imorgon, shoppingdag imorgon, men do ska vi ju ivaeg med strandbuggy till resten av landet. Kanske inte hela, men en litenlitenliten del av det. Jag hoppas att det blir bra, aeven om jag inte for tillfaelle att komma bort till mitt favoritstaelle, kanske att jag for ett tillfaelle att smyga ivaeg framot eftermiddagen, kvaellen. :)
Forresten so cyklade min surfare forbi idag naer jag var inne och handlade tuggummi.
Imorgon ska jag iallafall handla antingen en storstorstor handduk med fotbollslag po, aeven fast jag inet aer ett dugg intresserad, eller so koeper jag en mnormalstor handduk med brasiliens flagga po, vi gor se. So ska jag handla en massamassamassa souvenirer och mongamongamonga troejor :)
Nu ska jag nog kila ivaeg till poolen och ta ett glas juice innan jag staenger oegonen oc laemnar den haer dagen.

Har just varit på konsert, du är nya Adolphe Sax, Richard! :)
Hemma hos Julius nu, måste nog gå snart om jag ska hinna hem till Virginia innan nio också.
Julius, du har världens lyxigaste, jag vill ha och jag tänker snart flytta in!

Borde jag ge upp dig?