Igår var jag nere i Ösmo på middag hemma hos Sofia. Tänk att jag faktiskt bodde där förut. Det känns som ett helt annat liv. Nu sitter jag här på pendeln igen, på väg till jobbet. Jag påminns om så mycket varje gång jag rör mig i dessa trakter. Speciellt när jag inte är här så ofta så blir minnena extra påträngande de få gånger jag väl kommer hit. Det är så mycket som har förändrats på ett år, och snart är det 2013. Ja, helt plötsligt var vi här.

Vissa människor vill inte minnas sitt förflutna, inte kännas vid det. Jag välkomnar det med öppna armar. Utan mitt förflutna finns ingen framtid, ingen jag.


Ösmo, 26/12-12 på väg till tåget kl 0630