Båda filmerna var faktisk helt okej. Eller, National Treasure var nog helbra, Arn också för den delen, när jag tänker efter. Så, ikväll hade jag tyvärr ingenting att klaga på.
Gick hem till Andis efteråt, jag fick en sån där obehaglig grop i magen när han öppnade dörren och bara visade sig i profil. Jag fasade verkligen det värsta och tänkte precis be honom att aldrig vända sig om, men det var försent. Jag kan fortfarande inte förstå varför det hände just honom, just den gången, just där, just den tidpunkten. Alltihopa är ju bara så osannolikt.

---

Nu ska jag och Virginia fortsätta kolla på Saw 4 som vi aldrig såg klart igår. 

How the hell'd we wind up like this?
And why weren't we able to see the signs that we missed?