Om jag fick bestämma skulle jag skaffa en privat chaufför som skulle köra mig runt runt runt tills imorgonbitti.
Och jag, jag skulle ligga där i baksätet och bara sova. Med svart duntäcke och hundratals kuddar och med favoritlåten på repeat dunkandes ur superduperstereoanläggningen hela natten.

Men nej, jag är inte rik.
Medelklassen har bara råd att drömma.
Om ens det.