Orden är på väg, men någonstans tar det stopp. 

Du betyder för mycket, jag är rädd. Rädd för att du ska försvinna. Rädd för att något någonstans ska gå fel.

Jag begär inte att du ska förstå hur jag känner, jag begär inte att du ska acceptera.

Det enda jag begär är att du har tålamod, för som jag sa.

Det kommer med tiden. Fast egentligen så finns det ju redan, bara det att jag inte riktigt kan säga det.

Jag är för rädd.