Nu var det helt plötsligt maj månad, och jag hänger inte alls med i svängarna. Om ungefär tre veckor fyller jag arton år. Och som jag har oroat mig för den dagen, i minst ett halvår har jag gått omkring och haft ont i magen när jag tänkt på vuxendagen. Nu känns det inte lika farligt längre. Jag har nästan vant mig vid tanken. Och jo, på tal om tankar. Häromdagen insåg jag att jag inte kan ta körkort. Anledning? Pengabrist. Så det skriker om det, ska jag tala om. Sommarjobbspengarna från Coop hade jag tänkt lägga på mitt älskade körkort, men insåg att jag kanske inte har pengar till hyran i sommar. Vad ska jag göra då, flytta tillbaka till Gotland under sommaren och hoppas på att hitta ett nytt hem till hösten? Nej, även om tanken lockar lite (bara pga. körkortet) så skulle det vara alldeles för riskabelt. Ej hållbart förslag.
Jag mår lite dåligt över detta. De flesta gillar ju att hjälpa andra människor, så ni kan ju bara skicka en slant, sisådär några tusen var så jag vet garanterat att jag får körkortet plus en bil på köpet. Tack, det skulle underlätta en hel del.
Efter plugg är det tråkiga vardagssysslor som väntar; disk och bäddning. Det är så himla roligt att jag alltid bäddar sängen på kvällen innan jag ska lägga mig, istället för på morgonen. Men det är bara för att jag har väldigt svårt att sova i en obäddad säng och på morgnarna hinner jag helt enkelt inte.
